Jag har svårt att förstå hur man kan välja döden framför livet

Trots att mitt liv ibland är jävligt o eländigt och det ibland känns som att allt hopp är ute, och att jag ibland funderar över om hur mkt man orkar med, så har jag svårt o förstå hur man kan VÄLJA döden framför livet.

Som många av er vet så begick min allra bästa kompis självmord i mitten av mars. Det kom som en blixt från klar himmel, Jag som kännde henne så otroligt bra hade aldrig kunnat ana vad som försegick i hennes hjärna. Hon berättade aldrig för mig att hon mådde dåligt eller hade de tankarna. Jag kan inte förstå hur man kan välja att dö,när där finns så mycket och leva för, och framför allt att Det finns SÅ många dödligt sjuka som hade gjort vad som helst för att få uppleva några månader till. Jag kan INTE förstå hur man kan göra slut på något så vackert som livet faktiskt är.

Kanske låter det som en klyscha och sådär lagom hurtigt,men det finns alltid något som gör det värt att leva,hur pissigt o skithelvetes jävligt allting är, om det så bara är en piknik med goa vänner, eller att man ska till stranden dagen efter.

Sen tycker jag det är skrämmande att det finns en "kraft" som kan ta över en människas tankar så pass mycket så att denna väljer att begå självmord. För jag kallar det att det är kraften som "sköljde över Tina" och gjorde så att hon valde det hon valde.

Samtidigt som jag brottas med tankar på varför så är jag även förbannad på henne, o ja, det står jag för, hon var mitt allt,o min allra bästa kompis som ställde upp för mig,och jag ställde upp för henne. Och så lämnar hon mig utanför hennes värld av bekymmer och ångest. Jag trodde att jag kännde henne och att jag betydde något för henne. Vilket jag säkert gjorde ändå.

Sitter o läser gamla mail från henne och detta är som hon skrev när hon jobbade i Norge i höstas,precis innan en av mina op

"Jag vill ju ha tillbaks min lilla Julia så du måste kæmpa på.....Det finns ju ingen som du och ingen som kan ersætta dig så du får inte læmna oss. Vi ska ju sitta på ålderdomshem tillsammans och titta tillbaks på livet......kanske ragga på de unga skøtarna och så. Varfør ska du gå igenom allt det hær? Har inte du fått tillræckligt av allt elænde."

Det gör mig så ont att det inte blir vi två som kommer sitta där på ålderdomshemmet o spana in de snygga skötarna ;-) Det var ett uttryck som vi ofta använde "När vi blir gamla o sitter på hem o raggar på skötarna"

Jag känner mig sviken och arg och ledsen........ Och så saknar jag henne så fruktansvärt mkt så det går inte att beskriva i ord.

http://evigaminnen.se/minnessida/kristina-jonsson