krama mig

varför kan du inte bara krama mig någon gång? Säga att allt kommer bli bra,,och framförallt finnas där för mig och dela min oro, som det är nu så gömmer du dig,,och jag orkar snart inte mer

Jag känner för att skriva av mig lite

Imorgon tisdag har jag bestämt mig för att jag ska ringa min dr o ställa lite mer frågor som jag har grubblat mkt på den senaste tiden,,, och som jag måste få svar..

Är för övrigt helt sjukt att tabletterna (hormoner) jag tar endast finns hos en tillverkare i hela Sverige,, Sverige tar inte IN ngr andra "tillverkare".. Dessa tabletter har nu varit slut i 1 månad och varit slut i omgångar från o till det senaste året, de skyller på driftstopp och en massa annat trams,,,men de har varit slut i hela JÄVLA Sverige!!! Inte ett enda apotek har haft de..

Tacka vet jag att det finns människor som har haft dessa hemma och hjälpt mig under dessa månader de int har funnits...

Dessa är int livsviktiga för mig,men nästan.... Nåja nu har jag i alla fall fått fram en säker läkemedels hemsida där det finns exakt samma tabletter med samma innehåll men från en annan tillverkare,, dessa tabletter används bland annat i Tyskland och Grekland så nu har jag beställt hem ett lager... Jätte smidigt faktiskt och billigare :-)

Idag har jag shoppat lite, ordnat de sista julklapparna,men jag har tyvärr ingen julstämning alls, skulle vilja ha in en julgran,men lgh e ostädad och jävlig plus att min sambo VÄGRAR hjälpa till för han vill inte ha en gran :-( så vill ja ha in en gran så får ja själv ordna den... Lite ledsen e jag,,,, hade betytt mkt för mig att ha en gran här hemma

Tack för ert stöd och omtanke

Tack alla för era underbara ord och mail,, det värmer att det finns så många därute som bryr sig, tyvärr är det bara 1 i "verkliga" livet som har hört av sig.... Har försökt förklara hur dåligt jag mår,men antagligen har alla så fullt upp så de int orkar bry sig

Jag har ingen ork mer

jag bara gråter, e så trött,, blir int riktigt fri från öroninflammationen o har dragit på mig en njurbäcksinflammation :-(

Jag orkar knappt av att stiga upp på morgonen och känner hur jag dras ner i mörkret.....

Var finns alla vänner när jag behöver er som mest? Jag behöver int vänner som snackar skit, eller säger Vi får träffas en dag men den dagen kommer aldrig.........

Jag är så trött,, arg o ledsen

Hemma igen

Nu e ja hemma igen efter läkar besök och röntgen, just nu virvlar massa tankar,o jag e supertrött, ska sova men hoppas jag orkar uppdatera lite längre fram

Today is the day

Idag är det dagen då ja ska röntgas och träffa min "kära" dr och snacka... Känns som det känns, har målat upp alla möjliga senario i huvudet över vad som kan tänkas säga,men en sak ja har lärt mig lite grann i alla fall e att inte "måla fan" på väggen innan fan själv målar sig där...

Jag vill citera en väldigt klok ängel som alltid sa

Utan hopp kan man inte leva.

Jag har även bestämt mig för att jag får vara trött och säga till folk som ringer idag orkar jag inte prata, jag får vara ledsen och apatisk och inte ta mig för något....

Jag har även börjat försöka reda ut lite texter och renskriva lite på min lilla berättelse "Min resa med Herr Cancer"

Jag har aldrig delat med mig av det jag har skrivit på det, men nu känner jag att tiden e mogen och lägga ut delar av det jag skrivit. Mycket av det ja skrivit är väldigt privat och inget jag vill dela med mig av, därför får ni lite utvalda delar från "kapitel 1"

Min resa med Herr Cancer del 1

Jag har alltid varit den där glada, sprudlande tjejen som har vetat vad jag vill med mitt liv, nåja vetat på ett ungefär vad jag velat göra. Jag skulle gifta mig, skaffa 3-4 barn och ha ett bra jobb och ett stort och fint hus...

Allt såg ut att kunna bli så bra,men en dag bara sådär hux flux som från ingenstans knackade det på min dörr,,, Det hade knackat en del gånger på dörren, någon hade stuckit in huvudet och sagt du har halsfluss här är medicin,o sen gått, sen hade det kanske dröjt sisådär ett halvår tills dess att det knackade igen, det hade aldrig varit några särskilt jobbiga besked som hade kommit till mig när jag öppnade dörren. Men denna dagen så var allt annorlunda, i alla fall efter det att jag öppnade dörren. Utanför stod Herr Cancer och sträckte fram sin hand och presenterade sig, just som

Herrrrr Cancer

Jag sa åt honom att han måste ha kommit fel och att han inte skulle knacka på min dörr, jag stängde sen dörren och trodde jag kunde andas ut. Men vad jag inte då visste var att han hade lyckats smita in genom dörren, så jag hade inte stängt ute han, han hade kommit in i mitt liv.

Och inte ens trevlig kunde han var, där han hade klampat in i mitt liv, helt oinbjuden... Han började nu knacka på min axel lite titt som tätt för att göra sig påmind, inte bara en gång om dagen utan 100 tals gånger.....

Jag hade aldrig bjudit in honom och nu upptog han den största delen av mitt vakna liv, eller inte bara min vakna del, utan även när jag sov drömde jag om honom.

Jag trodde mötet med Herr Cancer skulle vara för en kort stund, vara en liten del i mitt liv,,,men ack så fel jag hade....

röntgen om 1 v

röntgen om en vecka, och jag e nere i en riktig down period, vill bara ge upp allt

Nya röntgen undersökningar

Nya röntgen undersökningar om typ 2 v,,


jag önskar bara att jag får bli friskförklarad och få leva ett normalt liv utan sjukhusbesök och röntgen undersökningar

Depp dag

Idag e det en riktig deppdag,,, på riktigt kan man säga, jag har ingen enegi kvar faktiskt,, det händer mkt i mitt liv,mkt praktiskt jag måste lösa och fixa,men jag kan inte tänka klart, inte ens ngr sekunder... hade önskat så att livet hade varit enkelt och lätt och rosenrosa,,men tyvärr är det inte så

Det är klart man är ledsen ibland...

Natten, de mörka tankarnas tid, på natten vaknar de till liv, och oftast får de husera fritt...

Hade en pratstund med en vän som är mig väldigt kär,, hon frågade mig;

Men julia,du är oftast så glad men är du aldrig ledsen och arg över ditt liv???

Först blev jag helt ställd,men efter ett tag så svarade jag

-Det är väl klart att jag ibland är arg och ledsen över hur allt blev,, ibland hatar jag att jag fick cancer, varför lixom jag?? Men jag har oxå lärt mig att livet är för värdefullt för att gå o gräma sig och undra varför de blev som det blev, jag har ingen skuld till att jag fick cancer, vissa drabbas så e det bara,men att gå runt o va bitter för det? Nej det behövs inte

Just nu mår jag sådär,, har fått en tid hos onken och han avslutade samtalet med orden som jag hatar att höra "se nu till att inte oroa dig inför ditt besök" Jag vet att han försöker lätta upp stämningen men det blir ju som det blir.....

Jäkla skit

Jag undrar många gånger hur mycket man ska behöva utstå som människa, hur mkt skit som eg kan hända... Det låter alltid så bra o bara säga till folk som har det jobbigt "men du, det kommer ordna sig, du kommer gå starkare ur detta" blaaa blaa blaa.

Tänk om den dagen kommer då det står klart för en att det inte kommer gå bra?

Jag är trött, ledsen och allmänt låg på det mesta, vissa som ska stå mig närmst ger mig tyvärr inte det stöd jag hade önskat.

På måndag ska de fixa till med min port a cath, den funkar inte riktigt som den ska.

Jag måste få tillåta mig själv att må dåligt,men det är inte så lätt alltid :-( Det hade kunnat varit värre,men det hjälper inte alltid att tänka så.

Jag hoppas på att bli klokare och visare av allt skit som händer i mitt liv. Jag hoppas på att bli frisk, att jag ska få se Idun växa upp, jag hoppas på Guds närvaro i mitt och mina näras liv. Jag hoppas att jag kommer orka med vad som komma skall...

Vad hoppas du på?

Tänder ett ljus för min internetvän som nu är en vacker ängel, hon har skrivit mycket klokt

http://annajansson73.blogspot.com

Finns här

Finns här men har inte så mkt ork just nu att blogga,,,

Mkt som "hänger" i luften

Snart är det den 15 jan....

Usch ja, snart är det den 15 jan,och som varje år så börjar ångesten sakta smyga sig närmre... Varje år vid denna tiden går jag genom allt som hände den där dagen för 5 år sen.... Hade jag kunnat gjort något annorlunda mot vad jag gjorde? Tankarna på om bergsturen var det som dödade dig,ligger alltid där och gror... Jag vet att jag inte kan klandra mig själv,micke eller ngn annan. Men som med allt så är det lättare om man har ngt o skylla på...

Jag kallar inte vår ängels död för missfall, jag kallar inte vår förlust för missfall, ordet missfall hör till med att misslyckas som kvinna tycker jag. Jag ser det inte som ett missfall, jag fick ligga en hel dag på sjukhuset med smärta, det var en förlossning, med värkar och allt som hör till. Sen födde jag vår underbara ängel som vi aldrig fick se, I spanien visar man inte döda barn för föräldrarna.


Jag tycker inte att jag haft ett missfall och det finns inget jag hatar mer än när folk säger att jag fått ett missfall.
Jag misslyckades kanske som kvinna, men jag fick ett barn ett barn som dog men jag fick inte ett missfall.

En ängel i livets bok skrev

Den är född nu, en liten bebis det blev

Ängeln stängde boken och viskade orden

Men detta barn var för vackert för jorden

Lilla Mamma,

jag ser dig från min nya plats,

den plats som kallas för Änglarnas stad.

Jag vill att du ska veta mamma,

att jag har det så bra här.

Här finns det inga bekymmer, bara glädje och ren kärlek.

Jag har så många vänner,

änglar som är både unga och gamla.

Här råder det ingen ålder,

bara en stor kärlek till varandra.

Lilla Mamma,

i Änglarnas stad är allt så vackert,

de vackraste färger, blommor och porlande vatten.

Det finns vackra vita hus, och skogar med de vackraste träd.

Mamma, bergen är blå, och överallt finns det stenar i vitaste marmor.

På de grönaste ängar, växer otroliga blommor i de vackraste färger.

Mamma, jag vill att du ska veta, att jag trivs väldigt bra här.

Lilla Mamma,

jag har en stor uppgift här,

det är att hjälpa människorna på jorden.

Men dig hjälper jag först,

för du är min lilla mamma.

Jag försöker se till så du har det bra,

för jag vet hur mycket du saknar mig.

Jag försöker lindra din smärta, men jag vet att jag inte kan det.

Det gör ont att mista någon man älskar, jag vet det min lilla mamma.

Lilla Mamma,

en sak vill jag du ska veta,

det är att jag är närmare dig än du tror.

Jag pussar dig ofta på kinden, och smeker din arm.

Jag torkar bort dina tårar, och ger dig styrka att klara av din dag.

Du har öppnat ditt hjärta, och du vet att jag finns där inne.

Som ett ljus, en solstråle och en stjärna, kommer jag alltid att finnas i ditt hjärta.

Mamma , jag kommer alltid att vara hos dig, så länge du lever.

Lilla Mamma, jag vill be dig om en sak,

lev ditt liv mamma.

Lev ditt liv för dig, och lev ditt liv för mig.

Var inte rädd mamma för att leva, det är det livet är till för.

De dagar då du känner att ditt liv inte har någon mening,

slut dina ögon i stillheten,

och känn att jag är hos dig.

Jag kommer alltid att vara hos dig, det är min uppgift.

Så en dag, lilla mamma står vi framför varandra igen,

jag ser din lycka,

ditt vackra skratt, när jag sluter dig i min famn.

Då när jag hälsar dig välkommen tillbaka,

hit till Änglarnas stad.

på återseende mamma...